Augsburg
Augsburg är en kretsfri stad i regeringsområdet Schwaben och är den tredje största staden (efter München och Nürnberg) i delstaten Bayern i södra Tyskland. Folkmängden uppgick till cirka 266 600 invånare (2012) och har ökat till cirka 0 invånare. Den är belägen i södra Bayern vid floden Lech på ett avstånd av cirka 60 kilometer från München.
I staden finns såväl en teknisk högskola som ett universitet med juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Sammanlagt studerar där cirka 20 000 studenter.
Staden är en betydande handels- och industristad med bland annat maskin- och textilindustri.
Augsburg grundades år 15 f.Kr. som en boplats för den romerska armén efter erövrandet av Vindelicien. Staden fick sitt namn efter kejsaren Augustus vars söner grundade Augsburg. Det romerska namnet var Augusta Vindelicorum, och staden omtalades redan av Tacitus som en betydande ort.
1268 förklarades Augsburg som en fri riksstad och uppblomstrade sedan genom handel och industri, konst och vetenskap. Den ägde sin högsta glans från mitten av 1400-talet till mitten av 1600-talet, då den var ett handelscentrum för handeln mellan södra och norra Europa, berömt genom sina rika patricierfamiljer (Fugger, Welser, Höchstetter, Herwart, Manlich m.fl.). 1488–1534 var staden huvudort för det schwabiska stadsförbundet.
Augsburg är även viktigt i reformationshistorien. 1518 hade Martin Luther där ett religionssamtal med kardinal Cajetanus, och den 25 juni 1530 hölls där den riksdag på vilken augsburgska bekännelsen fastställdes. 1548 utfärdade kejsar Karl V därifrån på ny riksdag det s.k. augsburgska interim. I staden slöts även religionsfreden 26 september 1555, genom vilken det gjordes slut på det schmalkaldiska kriget. Under trettioåriga kriget intogs Augsburg 1632 av svenska trupper, som stannade i staden fram till 1635.
I Augsburg ingicks 1686 ett förbund mellan Österrike, Spanien, Sverige samt de bayerska, franska och överrhenska kretsarna med anledning av Ludvig XIV:s planer som hotade Tyskland. Augsburg införlivades med Bayern genom freden i Pressburg 1805.
1800-talets industriella revolution ledde till att Augsburg utvecklades till en av Tysklands storstäder. I staden fick textilindustri och mekanisk verkstadsindustri en viktig roll. I Augsburg har MAN AG länge varit en viktig arbetsgivare.
Augsburg skadades svårt under andra världskriget. Det var främst den kraftiga bombningen av staden som ledde till skadorna. Bland annat förstördes hälften av husen i Fuggerei. Skälet till bombningen var att skada den betydande militärindustrin i staden bland annat en MAN fabrik. 1945 intogs staden av den amerikanska sjunde armén och fick efter kriget en amerikansk militärbas.
1972 hölls bland annat de olympiska kanottävlingarna i Augsburg.
I staden finns såväl en teknisk högskola som ett universitet med juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Sammanlagt studerar där cirka 20 000 studenter.
Staden är en betydande handels- och industristad med bland annat maskin- och textilindustri.
Augsburg grundades år 15 f.Kr. som en boplats för den romerska armén efter erövrandet av Vindelicien. Staden fick sitt namn efter kejsaren Augustus vars söner grundade Augsburg. Det romerska namnet var Augusta Vindelicorum, och staden omtalades redan av Tacitus som en betydande ort.
1268 förklarades Augsburg som en fri riksstad och uppblomstrade sedan genom handel och industri, konst och vetenskap. Den ägde sin högsta glans från mitten av 1400-talet till mitten av 1600-talet, då den var ett handelscentrum för handeln mellan södra och norra Europa, berömt genom sina rika patricierfamiljer (Fugger, Welser, Höchstetter, Herwart, Manlich m.fl.). 1488–1534 var staden huvudort för det schwabiska stadsförbundet.
Augsburg är även viktigt i reformationshistorien. 1518 hade Martin Luther där ett religionssamtal med kardinal Cajetanus, och den 25 juni 1530 hölls där den riksdag på vilken augsburgska bekännelsen fastställdes. 1548 utfärdade kejsar Karl V därifrån på ny riksdag det s.k. augsburgska interim. I staden slöts även religionsfreden 26 september 1555, genom vilken det gjordes slut på det schmalkaldiska kriget. Under trettioåriga kriget intogs Augsburg 1632 av svenska trupper, som stannade i staden fram till 1635.
I Augsburg ingicks 1686 ett förbund mellan Österrike, Spanien, Sverige samt de bayerska, franska och överrhenska kretsarna med anledning av Ludvig XIV:s planer som hotade Tyskland. Augsburg införlivades med Bayern genom freden i Pressburg 1805.
1800-talets industriella revolution ledde till att Augsburg utvecklades till en av Tysklands storstäder. I staden fick textilindustri och mekanisk verkstadsindustri en viktig roll. I Augsburg har MAN AG länge varit en viktig arbetsgivare.
Augsburg skadades svårt under andra världskriget. Det var främst den kraftiga bombningen av staden som ledde till skadorna. Bland annat förstördes hälften av husen i Fuggerei. Skälet till bombningen var att skada den betydande militärindustrin i staden bland annat en MAN fabrik. 1945 intogs staden av den amerikanska sjunde armén och fick efter kriget en amerikansk militärbas.
1972 hölls bland annat de olympiska kanottävlingarna i Augsburg.
